Ett år senare

Över ett år sedan senast. En blogg nära att tas bort under ett flertal gånger, något som stoppats med hoppet att den kanske kan komma att användas. 

Ett år av vagt hopp och galenheter, men lusten att skriva börjar ta form igen. Kanske borde denna få se sin glans igen? Alltså inte denna, men en ny. En ny start med en blogg endast för mig och för de få som råkar ramla in på den av misstag. 

Får fundera vidare på den ett tag... 




Ellis, kanske det här kan få dig att må lite bättre??














God gärning

Det var för över ett år sedan jag såg en bild på WeHeartIt som fick mig att fundera. Jag gick sedan i ett halvår och funderade och planerade för mig själv. Höll planerna helt för mig själv eftersom de kändes personliga och sköra på något sätt. Valde i höstas att prata med familjen och närmaste vännerna om detta och nu - några månader efter det, runt ett år efter jag sett bilden så har jag gjort det! 

Jag samlade ihop kläder och filtar och mina pengarsamlingar. Av detta gjorde jag i ordning över 50 paket av filtar, mjukiströjor, skjortor, t-shirts, matlådor, vatten, tandborstar och tandkrämer. Under förmiddagen och tidiga eftermiddagen av julafton åkte jag (med hjälp av min pappa som chaufför) runt i Stockholms stad och delade ut dessa till hemlösa! 

Jag är verkligen ingen hjälte och heller ingen speciell människa på grund av det här. Jag bara valde att göra något litet extra för de som har det sämre än mig. Och jag är en student och badar inte i pengar, men totalsumman på allt det här ligger mellan 200-300kr, vilket det verkligen var värt för att få sprida ett leende på de människornas läppar! 

Det krävs inte mycket för att göra gott, och hjälps människor åt så krävs det inte mycket för att nå förändring!! Kom ihåg det! 




Mig för stunden

Somnade medan jag pluggade tidigare idag och vaknade runt 10 nu på kvällen... Sedan dess har mitt huvud gått på högvarv. Tänker på allt och alla. Ska upp om tre och en halv timme, och hur mycket jag än försöker så kan jag inte lyckas somna.  




rea

Precis som många andra klädföretag, har HM nu dragit igång rea under december. Med 'normala' rabatter på allt från 10% rabatt. Medan jag bläddrar igenom produkterna så kommer jag över dessa.... 



Haha! Två bandeauBHar för 4kr! Hur tänkte de då? 


Vinnare



När jag strosade omkring på fotomässan för någon vecka sen, vilket var huuur grymt som helst, så såg jag en tävling där man skulle fota bästa bilden på mässan och skicka in. Tänkte ju ändå fota där så kunde lite gärna skicka in, sagt och gjort.

Någon vecka senare bläddrar jag på startsidan på min Facebook, när jag plötsligt ser min bild. Shockad stannar jag och börjar läsa texten till den.





Haha, kan fortfarande inte tro det!?!! Helt sjukt! Jag ska få en kamera! GAAAAH!!!! Har gått och längtat efter den nu i nån vecka och den lär väl dyka upp på posten vilken dag som helst! 

Känner mig som en treåring som väntar på julen, och även om jag vet vad som är i paketet så är jag lika exalterad ändå!!! 

Visst har jag en systemis som fortfarande kommer vara min bästa vän, men det kan ju inte skada med en grym liten sak, som man kan ta med överallt!?? 



Vecka 49


Har varit ledig under den här veckan, även fast "ledig" inte riktigt passar... 
Mina dagar har bestått av att sova tills jag vaknar av mig själv för att sedan plugga (skriva uppsatser, göra uppgifter osv.) tills jag blir trött och somnar igen. Fast det har gått riktigt bra och är bara några uppgifter från att bli klar innan jul! Wihooo!!! 


Fotomässan 2013

Var på fotomässan i helgen. Det var helt grymt! Att gå i en stor massa av folk som är lika nördiga som jag, det är alldeles underbart. Nu kändes allt plötsligt på riktigt. Antar att jag tidigare befunnit mig i en bubbla med mig själv i, eftersom min vänskapskrets inte innehåller så många fotointresserade, me nu blev allt så mycket större. 

Jag fick så himla mycket inspiration och idéer! Så nu j*vlar ska det fotas!! Haha. 




Fire



Veckans photoshopbild. 

Veckan har varit full med saker att göra och mina tankar har glidit ifrån photoshoppandet så det slutade med att jag nu på söndagkvällen panikar ihop en photoshopbild, haha. 

Behov

Jag har ikväll insett två saker jag behöver. En av dem är bloggen. Såååå himla skönt att skriva av sig nyss, och så himla behövligt. Visste inte ens att det där gnagt förrän jag skrev om det, helt galet! Och jag behöver inte bloggen för att skriva vad jag gör varje dag, för jag är inte intressant, och jag behöver den inte för att ha som träningsdagbok eller något sånt, och heller inte som klagomur. Bloggen ska heller inte finnas för att få läsare, för de existerar nog inte efter två års tystnad (hehe). Den här bloggen ska bli inspiration, foton och tankar till mig (och vem nu som finner detta) som förhoppningsvis inte blir likasvårtförståliga och flummiga som förra inlägget. 

Med tanke på det så glider jag in på andra saken jag behöver. Nämligen, sömn! Haha, alldeles för djup och sömning för att vara hälsosamt. Sitter och glor ut genom fönstret och är alldeles filosofisk av mig. Galen kvinna. 





Ett problem utan lösning

Under senaste tre månaderna så har jag varit utan jobb. Jag har försökt att skriva mitt CV, som till slut blivit klart, men där tog allt stopp. I flera veckor nu har jag försökt tryckt mig själv ut genom dörren för att gå till butikerna och verkligen söka jobben. Det är här det verkliga problemet uppstått. Jag har inga som helst problem med att prata med folk, socialisera är endast roligt och nya människor är sällan något problem. Problemet är vad jag ska ge dem. De kommer få en lista på allting jag gjort, det är inga som helst problem, för jag tycker om vad jag hittills gjort i mitt liv. Men med detta papper så kommer även ett annat, ett brev på hur jag definierar mig själv och vad jag enligt mig själv kan göra. 

Jag har skrivit precis som man borde göra och använt ord som "självständig", "flitig", "ordningssam", ja ni förstår. Dessa meningar som definierar mig själv säger absolut ingenting om hur jag som person är, det enda de gör är att förklara hur jag ser på min omgivning. Visst, jag förstår, alla använder dessa formuleringar. Och hur ska man annars förklara vem man är, utan att jämföra sig med någon annan?

Det bästa kanske vore att definiera sig själv genom att definiera vem man inte är. Börjar jag skriva mitt CV på det sättet så kommer varje läsare endast att se ordet "inte" överallt och jag framstår som negativ. 

Sedan ska man ju inte glömma att skriva vad man kan och vad det kan hjälpa förtaget med. "Jag har god kassavana och bra kundbemötande". GOSH! Inte för att jag inte har det, för det har jag. Men hur många skriver inte något sånt i sitt CV? Och åter igen så blir jag precis som alla andra. 

Mitt personliga brev består alltså av beskrivningar på hur jag ser på omvärlden och beskrivningar på vad jag kan som gör mig till en av alla. Det är det jag samtidigt är, jag är endast en av alla. Jag ser mig själv endast som en av alla. Jag vill inte vara mer, eller mindre. Och det är absolut omöjligt att definiera mig själv utan att ändra den uppfattningen om mig själv. 

Så här är jag med ett personligt brev som säger emot sig själv, som jag inte står för och som inte definierar vem jag är som person. Problemet är att det finns ingen lösning på problemet, för företagen vill ha den som definierar sig själv som bäst genom att beskriva sin omgivning som sämre. 


Bild från Google


Gluten- och mjölkproteinintorrerant

Varje gång som jag, under senare månaderna, ätit mjöl- och mjölkproteinprodukter så har min mage gjort otroligt ont. Vid vissa tillfällen så gjorde magen så ont att jag endast kunnat ligga, glo upp i taket och lagt all min fokus på att andas. Valde att testa mig fram och granska vart problemet låg, så fortsatte äta allt jag ville äta. Problemen var mindre vissa dagar än andra, så tänkte att jag kunde fortsätta ganska normalt, även om jag fick ont i magen. 
Någon månad senare är problemen större och jag får veta att man kan illa skada magen om man är glutenintolerant och ändå äter gluten. Fick då i panik sluta med all mat som innehöll gluten och mjölkprotein (vilket praktiskt taget är all mat jag äter). Jag råkar nämligen vara en person som älskar pasta och dricker ca ett mjölkpaket om dagen. Började efter detta beslut äta väldigt dåligt och just nu kämpar jag med vad jag kan och inte kan äta och väntar på en läkartid då jag kan söka upp vad det är för problem med min mage. 




Bild från WeHeartIt 

Long time, no talk

Har inte haft tid och lust för att blogga sen sist jag skrev. Allt har verkligen ändrats sen dess. Har i alla fall mer tid över nu och undrar om bloggen kanske vore något jag borde ta upp igen, har massa tankar, idéer och funderingar som jag skulle vilja få ur mig! 

Idéen om att börja blogga igen kom för 5 minuter sen, så får fundera på det några dagar, sen lär jag ha bestämt mig!!  


See ya! 



Inköpt

Har länge suktat efter dessa skönheter så idag beställdes dem och borde finnas på posten om några dagar! Wihoooo!! *happyface*


Bara jag? Varför?

Är det bara jag som saknar blogg.se's aktiv-lista? Är det någon som vet varför den är borta?
 

Fototräff i Stockholm

 

Dagen bestod av en fototräff i Stockholm, med ett gäng med tävlingar, sedan en sväng i stan med Merri. Kvällen får nu tillbringas i sängen med tofflorna och en hög med filmer!

*Fler bilder kommer nog senare*

 

 


"Utan titel" av Ardalan Esmaili

**Ett långt inlägg om en teaterföreställning, är du inte intresserad av teater så är det bara att hoppa över inlägget**


Under lunchen idag så frågade en av våra teaterlärare om vi ville vara testpublik på ett genomdrag på en föreställning på unga klara. Eftersom min kväll inte hade något bättre planerat så gick jag dit, helt utan att veta vad den hette eller vad den handlade om.
Den visade sig heta "Utan titel" och vara skriven av Ardalan Esmaili och även spelad av honom. Den föreställningen var alltså hans examensarbete från Stockholms dramatiska högskola. Det var egentligen en annan pjäs först, vars titel censurerades. Då bestämde sig Ardalan att skriva en helt ny föreställning istället.

Det var alltså en monolog och jag har tidigare stått för att jag ogillar monologer, med tanke på att de oftast är så otroligt lätt för att de blir tråkiga. Den här monologen ändrade helt på den synen. Den (ungefär) timmen som den pågick i kändes som 20 minuter då jag bara satt och njöt. Den innehöll både tragedi och komedi i en alldeles underbar blandning, så jag satt med tårar i ögonen, skrattade och rös på samma gång.

Sedan är jag grymt imponerad på hans ork att hoppa runt överallt på scenen och hans kroppspråk och hela hans skådespel! Jag har sett en del föreställningar av riktiga anställda skådespelare och den här pojken som precis ska ta examen slår de flesta av dem.

Det enda negativa jag kan komma på är då han bytte karaktär och jag inte riktigt hängde med, men det var förmodligen mitt fel, hehe. Och sedan när han tappade bort sig på några ställen, men hey, det var ett genomdrag och vi var endast testpublik.


Så har du möjlighet och är intresserad av teater så gör du ett misstag om du inte ser denna underbara föreställning med denna grymma skådespelare!

 

Utan titel

 


Inget liv.

Asså åh! Jag har inget liv! Min skola har jätteseriöst tagit över det, jag menar... jag kom hem nu. Asså NU!!! klockan är typ halv 7! Finns ju ingen tid kvar av dagen, typ. Och det hjälper ju inte att jag har två timmars resa varje dag -.- fast då har jag i alla fall tid att plugga, på pendeln asså. 
 
Ska ta och glo lite på PLL, skickar in några till inlägg under kvällen! 
 
Tumblr_lxkak5eqg81r8xcpvo1_500_large

Dagens händelse

Dagen har spenderats framför datorn och TVn. Nu under kväller så blev det storm och blixtrade så jag skyndade fram med kameran, men lyckades inte ta något bra. Får väl hoppas på att det blir oväder igen så jag får en ny chans.


PANIIIK!

Nu på hösten så har vi valt till en kurs, typ som ett "elevens val". För att komma in på teaterhögskolan så ska man kunna sjunga, så jag tänkte väl att det var bra att gå en sångkurs. Nu är det så att i den klassen så har hälften av dem gått i musikklass och resten har sjungit i kör hela sitt liv. När vi kommit till mig så svarar jag då att jag inte gjort något, någonsin. Jag har inte gått i kör, jag har aldrig sjungit för nån osv. På måndag ska alla i klassen sjunga en låt för resten, och jag får PANIIIK för jag ligger typ 3860492257 nivåer under alla andra! Jag kommer altså låta som en uppstoppad gorilla i jämförelse mot dem andra!!!! GAAAAAAAAHH!!! 
 
  

Äldre inlägg