Fotomässan 2013
2013-11-26 /15:44:39
Vardagen
Var på fotomässan i helgen. Det var helt grymt! Att gå i en stor massa av folk som är lika nördiga som jag, det är alldeles underbart. Nu kändes allt plötsligt på riktigt. Antar att jag tidigare befunnit mig i en bubbla med mig själv i, eftersom min vänskapskrets inte innehåller så många fotointresserade, me nu blev allt så mycket större.
Jag fick så himla mycket inspiration och idéer! Så nu j*vlar ska det fotas!! Haha.
Fire
2013-11-24 /18:40:07
Vardagen
Veckans photoshopbild.
Veckan har varit full med saker att göra och mina tankar har glidit ifrån photoshoppandet så det slutade med att jag nu på söndagkvällen panikar ihop en photoshopbild, haha.
Pick up the pieces
2013-11-17 /23:15:59
Foton
Har på instagram (@fridahammar) börjat med en ny grej förra veckan. Har nämligen bestämt mig för att varje vecka göra någon slags photoshopbild som har med veckan att göra, för att träna mig i photoshop och träna på min fantasi. Här har ni den här veckans bild:
Allt som krävs för att lösa det här är plåster, Karlssons klister och bandage. Eller..?
Behov
2013-11-04 /00:44:39
Vardagen
Jag har ikväll insett två saker jag behöver. En av dem är bloggen. Såååå himla skönt att skriva av sig nyss, och så himla behövligt. Visste inte ens att det där gnagt förrän jag skrev om det, helt galet! Och jag behöver inte bloggen för att skriva vad jag gör varje dag, för jag är inte intressant, och jag behöver den inte för att ha som träningsdagbok eller något sånt, och heller inte som klagomur. Bloggen ska heller inte finnas för att få läsare, för de existerar nog inte efter två års tystnad (hehe). Den här bloggen ska bli inspiration, foton och tankar till mig (och vem nu som finner detta) som förhoppningsvis inte blir likasvårtförståliga och flummiga som förra inlägget.
Med tanke på det så glider jag in på andra saken jag behöver. Nämligen, sömn! Haha, alldeles för djup och sömning för att vara hälsosamt. Sitter och glor ut genom fönstret och är alldeles filosofisk av mig. Galen kvinna.
Ett problem utan lösning
2013-11-03 /23:58:21
Vardagen
Under senaste tre månaderna så har jag varit utan jobb. Jag har försökt att skriva mitt CV, som till slut blivit klart, men där tog allt stopp. I flera veckor nu har jag försökt tryckt mig själv ut genom dörren för att gå till butikerna och verkligen söka jobben. Det är här det verkliga problemet uppstått. Jag har inga som helst problem med att prata med folk, socialisera är endast roligt och nya människor är sällan något problem. Problemet är vad jag ska ge dem. De kommer få en lista på allting jag gjort, det är inga som helst problem, för jag tycker om vad jag hittills gjort i mitt liv. Men med detta papper så kommer även ett annat, ett brev på hur jag definierar mig själv och vad jag enligt mig själv kan göra.
Jag har skrivit precis som man borde göra och använt ord som "självständig", "flitig", "ordningssam", ja ni förstår. Dessa meningar som definierar mig själv säger absolut ingenting om hur jag som person är, det enda de gör är att förklara hur jag ser på min omgivning. Visst, jag förstår, alla använder dessa formuleringar. Och hur ska man annars förklara vem man är, utan att jämföra sig med någon annan?
Det bästa kanske vore att definiera sig själv genom att definiera vem man inte är. Börjar jag skriva mitt CV på det sättet så kommer varje läsare endast att se ordet "inte" överallt och jag framstår som negativ.
Sedan ska man ju inte glömma att skriva vad man kan och vad det kan hjälpa förtaget med. "Jag har god kassavana och bra kundbemötande". GOSH! Inte för att jag inte har det, för det har jag. Men hur många skriver inte något sånt i sitt CV? Och åter igen så blir jag precis som alla andra.
Mitt personliga brev består alltså av beskrivningar på hur jag ser på omvärlden och beskrivningar på vad jag kan som gör mig till en av alla. Det är det jag samtidigt är, jag är endast en av alla. Jag ser mig själv endast som en av alla. Jag vill inte vara mer, eller mindre. Och det är absolut omöjligt att definiera mig själv utan att ändra den uppfattningen om mig själv.
Så här är jag med ett personligt brev som säger emot sig själv, som jag inte står för och som inte definierar vem jag är som person. Problemet är att det finns ingen lösning på problemet, för företagen vill ha den som definierar sig själv som bäst genom att beskriva sin omgivning som sämre.
Bild från Google